Utläggningar

”Kort sagt, om vi ser efter, kommer vi att finna att det mänskliga djuret inte plågas av något så mycket som av det oförnuftiga, och tvärtom inte dras till något så mycket som till det förnuftiga.”

”Men en tjur blir inte till över en natt, och inte heller en modig människa; vi måste öva oss under vintern inför sommarens fälttåg och inte obetänksamt rusa mot det som inte angår oss.”

”Om någon kunde ge sitt bifall till denna lära så som han borde, att vi alla på ett särskilt sätt härstammar från Gud och att Gud är både människornas och gudarnas fader, tror jag att han aldrig skulle hysa några låga eller futtiga tankar om sig själv.”

”Om nu dygden utlovar lycka och sinnesro och sällhet, så är förvisso också framsteg mot dygden framsteg mot var och en av dessa ting.”

”Av allt som finns eller sker i världen är det lätt att prisa försynen, om man har dessa två egenskaper: förmågan att se vad som tillhör och sker med alla personer och ting, och ett tacksamt sinnelag.”

”Och varför ska jag oroa mig för något som kan hända, om jag äger själsstorhet?”

”Ändå ska jag visa dig att du har krafter och medel till själsstorhet och mod; men visa du mig vilka krafter du har till att klandra och anklaga.”

”För vad är målet med att resonera? Att fastställa sanna påståenden, att avlägsna de falska, att hålla inne med sitt bifall till dem som inte är klara.”

”Varför är vi fortfarande lata och slarviga och tröga, och varför söker vi förevändningar för att inte arbeta och inte vara vaksamma när det gäller att odla vårt förnuft?”

”Men vi tänker på oss själva som om vi bara vore magar och inälvor och könsdelar; vi fruktar, vi begär; vi smickrar dem som kan hjälpa oss i dessa ting, och vi fruktar dem också.”

”Vad vi än upptäcker vara på samma gång kärleksfullt och förenligt med förnuftet, det förklarar vi tryggt vara rätt och gott.”

”Och med ett ord: varken döden eller landsflykten eller smärtan eller något annat sådant är orsaken till att vi gör något eller låter bli att göra det, utan våra egna uppfattningar och vår vilja (δόγματα).”

”För fri är den för vilken allt sker enligt hans vilja och som ingen kan hindra.”

”Det vore ingenting värt att veta något, om kunskapen anpassades efter var och ens nycker.”

”Där en människa är mot sin vilja, där sitter hon i fängelse.”

”För förståndets storlek mäts inte i längd och inte heller i höjd, utan i tankar.”

”Tackar du inte hellre gudarna för att de har låtit dig stå över det som de inte har lagt i din makt, och har gjort dig ansvarig bara för det som står i din makt?”

”Men om du har satts på en sådan högre plats, ska du då genast göra dig till tyrann? Ska du inte minnas vem du är och vilka du härskar över?”

”När du alltså har stängt dörrarna och gjort mörkt därinne, kom ihåg att aldrig säga att du är ensam, för det är du inte; Gud är därinne, och din skyddsande är därinne, och vad behöver de ljus för att se vad du gör?”

”Kan någon hindra dig från att ge ditt bifall till sanningen? Ingen kan det.”

”Men, invänder du: ’Om du ställer dödsfruktan framför mig, så tvingar du mig.’ Nej, det är inte det som ställs framför dig som tvingar, utan din uppfattning att det är bättre att göra si eller så än att dö.”

”Men om den största skadan är att berövas de största tingen, och det största hos varje människa är viljan eller valet sådant det bör vara, och en människa berövas denna vilja, varför blir du då också vred på henne?”

”Beundra inte dina kläder, så blir du inte vred på tjuven.”

”Därför bör vi öva oss i små ting, och med början i dem gå vidare till de större.”

”Om en människa har någon överlägsenhet, eller tror att hon har det när hon inte har det, kommer en sådan människa, om hon är oskolad, med nödvändighet att bli uppblåst av det.”

”För i själva verket tackar vi gudarna för de ting som vi menar att vårt goda ligger i.”

”Därför är filosofens främsta och första uppgift att pröva intrycken, att skilja mellan dem och att inte släppa in något utan prövning.”

”Men när det gäller vår stackars styrande förmåga släpper vi, gäspande och sovande, vårdslöst in varje intryck, för skadan märks inte.”

”De flesta av oss är rädda för att kroppen ska förstelna och skulle tänka ut alla medel för att undvika något sådant, men om själens förstelning bryr vi oss inte.”

”Vad är det då att förundras över, om också inom filosofin mycket som är sant ter sig paradoxalt för de oerfarna?”

”Detta är alltså filosofins början: att en människa varseblir tillståndet hos sin styrande förmåga; för när hon vet att den är svag, kommer hon inte att använda den till de svåraste tingen.”

”För ursprunget till själslig oro är detta: att önska något som inte sker.”

”Men mannen köpte lampan till detta pris: för en lampas skull blev han en tjuv, en trolös människa och som ett vilddjur.”

”Också du, när du inte kan få någon att ändra sig, var då förvissad om att han är ett barn, och klappa händerna med honom; och om du inte vill göra det, så tig.”

”Är friheten något annat än förmågan att leva som vi själva väljer?”

”Om du väljer att vara anspråkslös och trofast, vem ska då inte låta dig vara det?”

”Tingen själva (materialet) är likgiltiga; men bruket av dem är inte likgiltigt.”

”Där jag kan hindras och tvingas står förvärvet av de tingen inte i min makt, och det är varken gott eller dåligt; men bruket är antingen dåligt eller gott, och bruket står i min makt.”

”Så bevarar anspråkslösa handlingar den anspråkslöse, och skamlösa handlingar förstör honom; och trofasta handlingar bevarar den trofaste, och motsatta handlingar förstör honom.”

”Så prövas och vägs tingen när reglerna finns till hands. Och att filosofera är detta: att granska och fastställa reglerna; och att sedan använda dem när man känner dem är en vis och god människas verk.”

”Men om du lägger en murken och förfallen grund, kommer då inte din usla lilla byggnad att rasa desto förr ju mer material, och ju starkare, du lägger ovanpå den?”

”Ge mig en människa som bryr sig om hur hon ska göra något, inte om att uppnå något, utan som bryr sig om sin egen verksamhet.”

”Av brist på disciplin lägger vi därför alltid till något till intrycket och framställer tingen som större än de är.”

”I allmänhet gäller alltså: om du vill göra något till en vana, gör det; om du inte vill göra det till en vana, gör det inte, utan vänj dig vid att göra något annat i stället.”

”Ta bort dödsfruktan, och tänk dig hur många åskknallar och blixtar du vill, så kommer du att förstå vilket lugn och vilken stillhet det finns i den styrande förmågan.”

”Har jag den medvetenhet som en människa som ingenting vet borde ha, att jag ingenting vet?”

”För allmänt gäller – bedra dig inte – att inget djur är fäst vid något så mycket som vid sitt eget intresse.”

”För en dålig människas styrande princip går inte att lita på; den är osäker, har ingen fast regel som styr den och överväldigas vid olika tillfällen av olika intryck.”

”Finns det alltså en konst också i att lyssna, liksom i att tala?”

”Varje misstag innehåller en motsägelse: för eftersom den som misstar sig inte vill missta sig, utan ha rätt, är det tydligt att han inte gör det han vill.”

”Själen är som en skål med vatten. Intrycken är som ljusstrålen som faller på vattnet. När vattnet rör sig tycks också strålen röra sig, men den rör sig inte.”

”Styr oss som förnuftiga djur: visa oss vad som är nyttigt för oss, så följer vi det: visa oss vad som är onyttigt, så vänder vi oss bort från det.”

”Hos varje människa är det nämligen uppfattningen som är orsaken till hennes handlande.”

”Låt oss granska varandra: har jag någon dålig uppfattning, ta bort den: har du någon, visa fram den.”

”Du har kärl av guld; men ditt tal, dina uppfattningar, ditt bifall, dina rörelser (strävanden), dina begär är av lergods.”

”Kommer världen att vändas upp och ner när du är död?”

”Inte allt som är svårt och farligt lämpar sig för övning; men det som bidrar till att förverkliga det som är förelagt oss lämpar sig.”

”Öva dig, människa, om du är lättretlig, i att uthärda när du blir skymfad och i att inte förargas när du blir vanärad.”

”Men likafullt bör en människa på visst sätt vara förberedd också för detta (att vara ensam): att kunna vara sig själv nog och vara sitt eget sällskap.”

”Varje stor kraft (förmåga) är farlig för nybörjare.”

”Du måste rycka upp dessa två ting ur människorna: förmätenhet (högmod) och misströstan. Förmätenhet är alltså uppfattningen att du inte saknar något (inte brister i något); men misströstan är uppfattningen att du inte kan vara lycklig när så många omständigheter omger dig.”

”Sluta, jag besvär er vid gudarna, att beundra det materiella. Sluta göra er till slavar, först under tingen och sedan, för tingens skull, under dem som kan ge er dem eller ta dem ifrån er.”

”Vad du än ger mig, det ska jag göra lyckligt, lyckosamt, hedrat, till något som man eftertraktar.”

”Snickaren kommer inte och säger: Hör mig tala om snickarkonsten; utan när han har åtagit sig att bygga ett hus bygger han det, och visar att han kan konsten.”

”För om vi i allt vi gör inte hänför det till något mål, kommer vi att göra det förgäves; och om vi hänför det till fel mål, kommer vi att skjuta bom.”

”Vill du göra gott eller bli berömd?”

”För vem är god om han inte vet vem han är? Och vem vet vad han är, om han glömmer att det som har skapats är förgängligt, och att det inte är möjligt för en människa att alltid vara tillsammans med en annan?”

”Vet du inte att en god människa inte gör något för skenets skull, utan för att göra det rätta?”

”Välj då om du vill vara en storsupare och behaglig för dina forna kamrater, eller en nykter människa och obehaglig för dem.”

”Men om läsningen inte skänker dig ett lyckligt och lugnt liv, vad tjänar den då till?”

”Om du är som en varg måste du bita tillbaka och kasta fler stenar. Men om du tänker på vad som anstår en människa, granska ditt förråd, se med vilka förmågor du kom till världen.”

”Och vem har levt så länge med dig som du med dig själv? Och vem har så stor makt att övertyga dig som du har att övertyga dig själv; och vem är dig mer välvillig och närmare än du är dig själv?”

”Sträva först efter att hålla det dolt vad du är: var filosof för dig själv (eller: filosofera för dig själv) en kort tid.”

”Kämpa med dig själv, återställ dig själv till anständighet, till blygsamhet, till frihet.”

”Och tänk nu att du har anförtrotts din egen kropp som en häst; tvätta den, torka av den, se till att ingen vänder sig bort från den, att ingen viker undan för den.”

”Finns det någon del av livet som är undantagen, dit uppmärksamheten inte når? Kommer du att göra det (något i livet) sämre genom att vara uppmärksam, och bättre genom att inte ge akt alls?”

”Men om du verkligen litar på mig, är det tydligt att du litar på mig för att jag är trofast och anspråkslös, inte för att jag har berättat om mina angelägenheter för dig.”

”Men nu är jag en förnuftig varelse, och jag bör prisa Gud: detta är mitt verk; jag utför det, och jag ska inte överge denna post så länge jag får behålla den; och jag uppmanar er att stämma in i samma sång.”

”Och det är bra för dig att känna din egen förberedelse och förmåga, så att du i de saker där du inte är förberedd kan hålla dig stilla och inte förargas om andra har övertaget över dig.”

”Ett domarsäte och ett fängelse är var för sig en plats, den ena hög och den andra låg; men viljan kan hållas lika, om du väljer att hålla den lika på båda ställena.”

”Om jag alltså måste utsätta mig för fara för en vän, och om det är min plikt att till och med dö för honom, vad har jag då för behov av spådomskonst?”

”Detta var Sokrates första och främsta kännetecken: att aldrig bli irriterad i en diskussion, att aldrig yttra något smädligt, något förolämpande, utan att ha fördrag med dem som smädade och att göra slut på grälet.”

”När jag ser en människa ängslig säger jag: Vad vill den här människan? Om hon inte ville något som inte står i hennes makt, hur skulle hon kunna vara ängslig?”

”Har du ansträngt dig för att lära dig vad en god människa är och vad en dålig människa är, och hur man blir det ena eller det andra?”

”Och om du alltså vill vara vacker, unge man, arbeta då på detta: att förvärva mänsklig förträfflighet.”

”Du är en människa; och det är ett dödligt djur som har förmågan att använda intrycken förnuftigt.”

”För en människa visas inte med fingret, som en sten eller ett trästycke; men när någon visar människans grundsatser, då visar han henne som människa.”

”Men gör inte offentligt anspråk på mer än det som tillkommer dig, och försök inte tillägna dig det som tillhör alla.”

”För jag vill att sjukdom eller död ska överraska mig när jag inte sysslar med något annat än min egen vilja, så att jag kan vara fri från oro, fri från hinder, fri från tvång och i ett tillstånd av frihet.”

”Blanda alltså inte ihop ting som är olika, och vänta dig inte att göra framsteg i en sak när du arbetar på en annan.”

”Liksom vi övar oss mot sofistiska frågor, så bör vi dagligen öva oss mot intrycken; för också dessa intryck lägger fram frågor för oss.”

”Nu (borde du säga) är det material jag ska arbeta med mitt förstånd, liksom virket för snickaren, liksom hudarna för skomakaren; och min uppgift är det rätta bruket av intrycken.”

”Men framför allt måste kynikerns styrande förmåga vara renare än solen; och om den inte är det, måste han nödvändigtvis vara en listig skurk och en människa utan principer, eftersom han tillrättavisar andra medan han själv är insnärjd i någon last.”

”Är det som inte är din egen handling skamligt för dig, det som du inte är orsak till, det som har kommit till dig av en slump, som en huvudvärk, som en feber?”

”Människor håller tama lejon instängda och utfodrar dem, och somliga för dem med sig; och vem vill påstå att det här lejonet är fritt? Är det inte så att ju bekvämare det lever, desto mer befinner det sig i ett slavtillstånd?”

”För ingen fruktar Caesar själv, utan han fruktar döden, landsflykten, att berövas sin egendom, fängelset och vanäran.”

”Är det möjligt att den som begär något av det som beror på andra kan vara fri från hinder?”

”För fruktan kommer av det du väntar dig, men sorg av det som är närvarande.”

”För också den gode skådespelaren bevarar sin roll bättre genom att sluta när han bör sluta än när han fortsätter att spela längre än han borde.”

”Gör ingen tragedi av saken, utan tala om den som den är: nu är det dags för materien (kroppens) att lösas upp i det som den var sammansatt av.”

”När jag alltså varken fruktar något som en tyrann kan göra mig, eller begär något som han kan ge, varför ser jag då fortfarande på med förundran (beundran)?”

”Men om grytan som ditt kött kokades i skulle gå sönder, måste du då dö av hunger för att du inte har den gryta du är van vid?”

”För frihet vinns inte genom att människors begär uppfylls, utan genom att begäret avlägsnas.”

”Det är svårigheterna som visar människors karaktär. När en svår kris möter dig, kom därför ihåg att du är som den oerfarne ynglingen som Gud, tränaren, brottas med.”

”Vad är filosofens första uppgift? Att göra sig av med inbilskheten: för det är omöjligt för en människa att börja lära sig det som hon tror att hon vet.”

”Ingenting stort blir till plötsligt, lika lite som en druvklase eller ett fikon. Om du nu säger till mig: ’Jag vill ha ett fikon’, svarar jag att det behöver tid. Låt det först blomma, sedan sätta frukt och sedan mogna.”

”För det är inte döden eller smärtan som är något fruktansvärt, utan fruktan för smärtan eller döden.”

”Varje vana och varje förmåga befästs och stärks genom motsvarande handlingar, förmågan att gå genom att gå, förmågan att springa genom att springa. Om du vill ha förmågan att läsa, läs; om att skriva, skriv.”

”Vi måste göra det bästa av det som står i vår makt, och ta resten så som naturen ger den.”

”Vart jag än går kommer det att gå mig väl: för inte heller här var det platsen som gjorde att jag hade det bra, utan mina omdömen, och dem ska jag ta med mig, för ingen kan beröva mig dem.”

”När du får en oroande nyhet, kom ihåg detta: en nyhet kan inte påverka något inom viljans område.”

”För jag är inte odödlig, utan en människa, en del av universum så som en timme är en del av dagen. Som timmen måste jag vara här och som en timme förgå.”

”Akta dig för en sak, människa; se efter till vilket pris du säljer din vilja. Om du inte gör något annat, sälj inte din vilja billigt.”

”Ingen människa är herre över en annan; hennes herrar är bara död och liv, njutning och smärta.”

”Liksom dåliga skådespelare inte kan sjunga ensamma, utan bara tillsammans med många, kan vissa människor inte gå ensamma. Människa, om du är något värd måste du gå ensam, tala med dig själv och inte gömma dig i kören.”

”Vad vill du då att döden ska finna dig sysselsatt med? För min del vill jag bli funnen sysselsatt med någon människovänlig uppgift, vilken den än är – något ädelt, välgörande, något som främjar det gemensamma bästa.”

”Om du alltså inte vill vara benägen till vrede, ge då inte näring åt vredens vana, lägg inte mer bränsle på elden. Håll dig till att börja med lugn och räkna de dagar då du inte var vred.”

”Att resa utomlands är en liten förändring; döden är en större förändring – från det som nu är, inte till det som inte är, utan till det som inte är nu.”

”Visa mig någon som är sjuk och ändå lycklig, i fara och ändå lycklig, döende och ändå lycklig, i landsflykt och lycklig, i vanära och lycklig.”

”Säg först till dig själv vilken slags människa du vill vara; när du har bestämt det, handla efter det i allt du gör.”

”När du släpper din uppmärksamhet en liten stund, inbilla dig inte att du kan återfå den när du vill, utan kom väl ihåg att ditt misstag i dag med nödvändighet sätter dig i ett sämre läge inför andra tillfällen.”

”För var finns annars vänskap än där trohet och heder finns, där människor ger och tar emot det som är gott, och ingenting annat?”

”Vad har då atleten för nytta av den som brottas med honom? Den största. Så hjälper den som förolämpar mig till att träna mig för tävlingen: han tränar mig att vara tålmodig, lidelsefri och mild.”

”Olyckliga människa, nöjer du dig inte med det du ser dag efter dag? Kan du få syn på något bättre eller större än solen, månen, stjärnorna, hela jorden, havet?”

”Du ska fjättra mitt ben – ja, men min vilja – nej, den kan inte ens Zeus besegra.”

”Vill du då inte skåda festtåget och högtiden så länge det ges dig, och sedan, när Gud för dig ut, gå därifrån med en bugning för honom och tack för det du har hört och sett?”

”Kom ihåg att det inte bara är begäret efter ämbeten och rikedom som gör människor ynkliga och underdåniga mot andra, utan också begäret efter lugn och fritid och resor och lärdom.”

”Om du förlorade din färdighet i grammatik eller musik skulle du räkna förlusten som en skada; om du ska förlora heder och värdighet och mildhet, räknar du det då som ingenting?”

”Filosofens skola, mina herrar, är en läkares mottagning. Ni ska lämna den med smärta, inte med välbehag.”

”Den som umgås mycket med andra människor, vare sig för samtal eller för en vinbjudning eller över huvud taget i sällskapligt syfte, måste antingen själv bli lik dem eller göra dem lika sig.”

”Vill du inte lägga denna grund till att börja med – det vill säga granska ditt beslut och se om det är sunt eller osunt, och sedan bygga din fasthet och din orubbliga föresats på den?”

”Den gode och ädle tvistar inte med någon, och så långt han förmår låter han inte heller andra tvista.”

”Är det inte bättre att ha självaktning än att vara rik?”

”Är det möjligt att helt undgå att fela? Nej, det är omöjligt: men det är möjligt att ständigt inrikta sitt sinne på att undvika fel.”

”Ändå oroar vi oss för vår lilla kropp, för vår lilla egendom, för vad Caesar ska tycka, men oroar oss inte alls för det som finns inom oss.”

”I teorin är det lätt nog att pröva och vederlägga de okunniga, men i det praktiska livet låter människor sig inte prövas, och vi hatar den som granskar och avslöjar oss.”

”Men den sanne vägvisaren leder den som han finner vilse in på rätt väg, i stället för att lämna honom med ett hån eller en förolämpning.”

”Människa kan bara möta människa på rätt sätt när den ena lär sig förstå den andras övertygelser och i sin tur visar sina egna.”

”När du ser någon annan i ett ämbete, ställ mot hans ämbete det faktum att du inte behöver något ämbete: när du ser någon annan rik, se vad du har i stället.”

”Vill du då inte låta andra människor vara och bli din egen mästare och lärjunge?”

”Varje konst är, medan den lärs ut, tröttsam för den som är okunnig och oprövad i den.”

”Ja, när du är ensam borde du kalla det frid och frihet och betrakta dig själv som gudarnas like; när du är i stort sällskap borde du inte kalla det trängsel eller pöbel eller besvär, utan helgdag och fest, och så ta emot allt med förnöjsamt sinne.”

”Om det inte är troligt att snäckans goda ligger i skalet, är det då troligt att människans goda ligger i hennes kropp?”

”Liksom vi hyser medlidande med de blinda och de lama, så borde vi hysa medlidande med dem som är förblindade och förlamade i sina högsta styrande förmågor.”

”Det godas och det ondas väsen ligger i en hållning hos viljan.”

”Om du inte lärde dig din läxa för att visa den i handling, vad lärde du dig den då för?”

”För när du väl låter yttre ting härska över det som är ditt eget, kan du lika gärna bli slav och få det överstökat.”

”Det är svårt att förena och kombinera dessa egenskaper – flitigheten hos den som ägnar sig åt materiella ting och ståndaktigheten hos den som ringaktar dem – men inte omöjligt.”

”Jag gör bara det som står i min makt: jag drunknar, om jag måste drunkna, utan fruktan, utan att skrika eller anklaga himlen, för jag vet att det som är fött också måste förgås.”

”Kan vi alltså dra slutsatsen att det också när det gäller handlandet inte räcker att bara vilja bli god, utan att man måste lära sig vissa saker?”

”Men om det är bättre att tala eller tiga, och att tala på det ena eller det andra sättet, och om det är passande eller opassande – kort sagt att avgöra tillfället och användningen för varje tal – allt detta är frågor för en enda förmåga, viljans.”

”Lär dig att tåla hån, se dig omkring, granska dig själv, så att du kan lära känna vem du är.”

”Människa, tänk först efter vad det är du tar dig för: tänk sedan på dina egna krafter och vad du kan bära.”

”Kan man förvisas bortom universum? Det kan man inte. Vart jag än går, där finns solen, där finns månen, där finns stjärnorna, drömmar, järtecken, samtal med gudarna.”

”Och vidare: när din inbillning (som inte står i din makt) biter sig djupt in i din själ, kämpa mot den med ditt förnuft, slå ner den, låt den inte växa sig stark eller gå vidare till nästa steg och frammana vilka bilder den vill.”

”Håll dig alltså vaken och vaka över dina intryck: det du har i ditt förvar är ingen bagatell, utan självaktning, heder, ståndaktighet, ett lugnt sinne, oberört av sorg eller fruktan eller oro – med ett ord: frihet.”

”Därför kan jag inte kalla någon flitig om jag bara får höra att han läser eller skriver, nej, inte ens om man tillägger ’han arbetar hela natten’, så länge jag inte vet vad han arbetar för.”

”Du ska aldrig berömma eller klandra människor för egenskaper som är likgiltiga, utan för deras omdömen.”

”Och så består själens orenhet i dåliga omdömen, och reningen i att skapa riktiga omdömen i den, och den rena själen är den som har riktiga omdömen, för bara en sådan är skyddad mot förvirring och besudling i sina funktioner.”